På denna sida har vi samlat information om avel, sjukdomar och defekter som kan drabba shetlandsponnyn.
Allmän information
Rasbunden genetisk forskning av Gabriella Lindgren genom Laura Bas Conn från Avelsdagen i Alvesta hösten 2019 – Rasbunden genetisk forskning SLU (stor pdf)
SVA – Om häst – (länk)
SLU – Om häst (länk)
Jordbruksverket – Samlad information om hästavel (pdf)
Jordbruksverket – Föreskrift om avelsarbete – SJVFS 2019:31 (pdf)
Jordbruksverket – Föreskrift om hästar som används i avel (pdf)
HästSverige – en sajt med aktuellt kunnande om allt som rör häst (länk)
Ögonsjukdomen MCOA
MCOA research (pdf)
MCOA forskning (pdf)
Ögonsjukdomen MCOA (pdf)
Trakeal kollaps
Trakeal kollaps innebär att luftstrupen faller ihop och blir plattare. Det är en sjukdom som ofta drabbar mindre ponnyraser.
Effekt av trakealkollaps – rapport från SLU – 2010 (pdf)
Patellaluxation (knä ur led) och patellaupphakning
Patella
Investigation into the heredity of congenital lateral patellar sub luxation in the Shetland pony
Tnibar-2003-Equine_Veterinary_Education (1)
Fång
Fång är en mycket allvarlig och smärtsam sjukdom där symtomen framför allt visar sig i hovarna. Fång kan drabba alla hästar. Vanligaste fånghästen är en överviktig ponny som kommer ut på ett kraftig bete. Dock är det en stor ökning av fångfallen under vintertid.
Fång kan utlösas av hormoniella sjukdomar som PPID s.k. Cushing, veterinärbehandling med kortison, IR s.k. insulinresistens, en ämnesomsättningsrubbning där hästen trots ett högt insulinpåslag inte på rätt sätt förmår omsätta glukos i blodet. I engelskspråkig litteratur omnämns rubbningen ofta EMS (Equine Metabolic Syndrome). Fång kan uppstå vid förgiftning p.g.a. förätning och mögligt foder, hård belastning s.k. belastningsfång. Kvarbliven efterbörd kan också ge fång.
Rapport från SLU – 2010 – Foderrelaterad fång hos häst (pdf)
Hyperlipidemi
Hyperlipidemi Mansby (pdf)
Rapport från SLU – 2016 – Hyperlipidemi (pdf)
Testning för Skeletal Atavism
Skeletal Atavism
Skeletal Atavism (SA) är en defekt i arvsmassan som kan leda till skelettmissbildningar, s.k. krumma föl. Idag kan man spåra friska bärare med hjälp av ett gentest. Endast föl som har defektanlagen i dubbel uppsättning kan drabbas av krum. Därför är det bra att känna till sitt avelsdjurs SA-status, och därefter aldrig kombinera anlagsbärare utan enbart para en anlagsbärare med en individ som är fritestad. På det sättet kan vi minimera risken för att det föds föl som är krumma.
Handlingsplan skeletal atavism, uppdaterad 2023 (pdf)
Skeletal Atavism – arvsgången SLU (pdf)
Forsknings-dokument-SA 201607 (eng) – (pdf)
Slutrapport Krumma föl_2012-06-29
Tidigare SSS-artikel om_krumma föl (pdf)
Ta provet i Sverige på SLU
Sveriges Shetlandssällskap har förhandlat fram ett förmånligt pris hos SLU om man vill testa minst 4 ponnyer åt gången.
Pris för prov som skickas in samtidigt, inklusive moms och ID-kontroll (jämförelse mot tidigare DNA-typning):
4 prov samtidigt = 1100 kr/prov
12 prov samtidigt = 750 kr/prov
20 prov samtidigt = 700 kr/prov
Den som skickar in provet är den som betalar och får svaret. Priserna gäller för alla registrerade shetlandsponnyer.
Testresultat i webbstamboken
Om du låtit testa din shetlandsponny för skeletal atavism (d.v.s. anlag för krumgen) kan du skicka en kopia på ditt testresultat till SSS kansli för publicering i webbstamboken. Kontaktuppgifter till kansliet hittar du på första sidan i webbstamboken.
Sedan årsmötet 2022 ska samtliga nygodkända hingstar testas för skeletal atavism och resultatet ska föras in i webbstamboken. Eftersom avelshingstars anlag kan få stor spridning på kort tid är det viktigt att provet är ID-verifierat vid provtagningen. Om hingsten är fri genom härstamning ska istället föräldrarnas prov vara ID-verifierat.
Test för anlaget kan du beställa via t.ex. SLU här i Sverige (https://www.slu.se/hgenlab) eller UC Davies i USA (https://www.vgl.ucdavis.edu/services/horse.php).
Sveriges Shetlandssällskap 